Maliiina

På ett så dåligt sätt det bara går. Idag har varit en minst sagt upprivande dag. Det hela började igår om jag ska vara ärlig. Hade kommit hem från svärmor där vi stått framför spisen hela dagen och förberett maten inför dopet imorgon och telefonen ringde. Samtalet började som de flesta samtal, "Hej , hur mår du? Vad har du gjort under dagen" .. sen vet jag inte riktigt vad som hände. Det hela handlade helt plötsligt om pengar, skuld, samvete och frustration. Och inte på ett positivt sätt !
Sen yttrade jag mig om att jag självklart är besviken och ledsen för att en person som betyder fruktansvärt mkt för mig inte kan komma på min sons dop, självklart blir man det. Han är en stor del av Edwins liv.
Tydligen var det inte okej att säga så, vad vet jag. Slutade i vad jag skulle kalla för påhopp och jag la på telefonen lipandes.
Så imorse hade jag och Edwin klivit upp, börjat fixa oss när det ringde igen. Jag stod väl i en halvminut och tittade på displayen, funderandes på om jag skulle svara. Sagt och gjort. Tänkte att det kanske, kanske blir bättre idag.
Såå fruktansvärt fel jag hade. Blev värre än väntat. Jag fick ta skit för precis allt & alla, vad folk gjort ..eller inte gjort. Uppläxning om vad man faktiskt väljer i livet och outtalade meningar om att jag borde gjort på ett annat sätt. Men hur?  Till slut orkade jag inte mer, lipandes avslutade jag samtalet med att säga att jag vill inte prata mer, du får mig bara att må dåligt.

Så nu sitter man här, jag vet att ett återfall ligger nära. Närmare än jag vill tänka på eftersom ursäkterna kommer haglandes. Vet inte om jag orkar gå igenom det en gång till. OM jag orkar plocka upp det lilla som blir kvar och på nytt bygga upp allt. FÖRTOENDE, RELATION, RESPEKT.
Jag hoppas innerligt att han fixar detta. Prioriterar och väljer rätt.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fredag idag. Hasse har kommit hem lagom till att middagen är klar. Såna här dagar är jag otroligt glad att jag har honom. Och att vi tillsammans har fått den absolut finaste gåvan som finns. Edwin.
Ska ta mig samman nu och äta sen får väl vi bege oss ner till stan för att fixa det sista inför dopet imorgon.

Trevlig helg!



Mammas lillkille mitt i morgonleken :)